EEMF10 · Lunds universitet
Klinisk kemisk diagnostik
Ny kurs
Inga tentor än
Ladda upp dina tidigare tentor och få hjälp med att strukturera ditt studiematerial
Få dina tentauppgifter kategoriseradeBli guidad genom ditt studiematerialFå hjälp direkt med teori och tipsHåll koll på dina framsteg
HP
5
Språk
Engelska
Nivå
Grundnivå
Fakultet
Lunds tekniska högskola
Lärandemål
- Kunskap och förståelse
- ha kunskap om de vanligaste folksjukdomarna – prevalens, riskfaktorer, förlopp och behandling.
- förstå såväl de latinska/grekiska namnen på några vanliga sjukdomstillstånd som de vanligaste anatomiska begreppen.
- ha en grundlig förståelse för utredningsprocessen samt olika orsaker till manlig och kvinnlig infertilitet.
- ha patologisk förståelse för olika undersökningar/behandlingar som basala sädesvätskeparametrar och ovariemorfologi.
- ha kunskap om principerna för och användandet av assisterad befruktning.
- ha kunskap om verkningsmekanismer för några vanliga farmakologiska preparatgrupper.
- ha kunskap om innebörden av biobankslagen.
- ha kunskap om de vanligaste metoderna för att upptäcka missbruk av droger i biologiska prover.
- ha kunskap om några av de markörer och metoder som används för att upptäcka alkoholmissbruk.
- förstå processen för onkologisk diagnostiskt arbetsflöde för att fastställa terapeutiska strategier för cancerpatienter.
- ha kunskap om principerna för masspektrometri, huvuddelarna i en masspektrometer och deras funktioner.
- ha allmän kunskap om principerna för separationstekniker t.ex. kromatografi (GC & RP-HPLC) och elektrofores kopplad till MS.
- ha en bred kunskap om tillämpningen av masspektrometri i kliniska labbmiljöer: från rutinmässiga eller etablerade analyser till klinisk forskning.
- ha kunskap om olika ‘omics’ – vad innebär begreppen och vilken är deras betydelse för diagnostiken.
- ha kunskap och grundläggande förståelse för MS-baserad proteinidentifiering och kvantifieringsteknik som diskuteras under kursen.
- ha kunskap om de grundläggande skillnaderna mellan LC-SRM-baserade och antikroppsbaserade analyser för proteinkvantifiering.
- Färdighet och förmåga
- kunna använda såväl de latinska/grekiska namnen på några vanliga sjukdomstillstånd som de vanligaste anatomiska begreppen.
- kunna definiera termer som reproduktion, PCOS, azoospermi.
- kunna formulera och följa en studieplan för de vanligaste klinisk kemiska analyserna med analysprinciper, indikationer och den kliniska betydelsen.
- kunna redovisa för patientnära analysers roll och betydelse i sjukvården, principer för deras användande i olika situationer och utmaningar vid utveckling av ny patientnära diagnostik.
- kunna skilja mellan screening och konfirmationsmetoder som används för att upptäcka missbruk av droger och alkohol.
- ha insikt i histologi och direkta prognostiska och prediktiva korrelationer inom patologi.
Kursinnehåll
Kursen behandlar grundläggande kunskap om de vanligaste folksjukdomarna – tex hjärtkärlsjukdomar, tumörer och diabetes – prevalens, patofysiologi och betydelse; ex. hur vanligt är diabetes, varför får man diabetes, vilka är de vanligaste diabeteskomplikationerna? de vanligaste klinisk kemiska analyserna, indikationer, analysprincip och tolkning – t.ex. vad är CRP, hur man mäter CRP och vad ett högt analysresultat betyder. de vanligaste medicinska termerna – t.ex. infarkt, hypertoni, ruptur, anterior och distal. principerna för assisterad befruktning – patofysiologisk bakgrund till och klinisk handläggning av ofrivillig barnlöshet. principerna för patientnära diagnostik – Kvalitetsperspektiv inom diagnostiken. Definition, omfattning och för/nackdelar av patientnära laborerande. Roll i triage respektive diagnostik. Var och vem utför patientnära analyser, vilka analyser utförs. Framtidens utmaningar tekniskt och medicinskt. verkningsmekanismer för några vanliga läkemedelsgrupper – t.ex. mediciner för behandling av högt blodtryck, diabetes, infektioner, cancer och värk – hur fungerar en beta-blockerare, insulin, penicillin, cellgift och smärtstillande? översikten över de vanligaste missbrukarna, deras klassificering och de vanligaste metoderna för att detektera dem i biologiska prover. huvuddragen i och tillämpning av biobankslagen – vad är en biobank, vem kan ‘sätta in’ respektive’ ‘göra uttag’, vem äger provet? grunderna för tumörbiologi med direkt korrelation till patientcentrerad diagnostik och behandlingsalternativ, beslutsfattande inom onkologi principerna för masspektrometri och separationstekniker, t.ex. kromatografi, elektrofores och deras tillämpningar i kliniska labbmiljöer. olika ’omics’ – vad menas med genomics, transcriptomics och proteomics? Hur kan man utnyttja informationen i forskning och sjukvård? Varför skiljer sig olika individers genom, proteom osv? betydelsen av biomarkörer i läkemedelsutveckling och deras användning genom hela läkemedelsforskningen. Hur kan biomarkörer användas för att förbättra läkemedelsutvecklingen och ge tidigare förtroende för att accelerera eller avbryta substanser i klinisk utveckling? riktad proteomik med LC-SRM-teknologi för kvantifiering av proteinbiomarkörer som kompletterar antikroppsbaserade immunanalyser, och för- och nackdelar med varje teknologi kommer att diskuteras.
Förutsättningar
Saknas
Litteratur
Saknas
Liknande kurser vid andra universitet
Gör som 15 000+ studenter och ta kontroll över ditt tentaplugg.
Kom igång gratis