redovisa en övergripande förståelse för hur mätningar användes för att skapa ett beslutsunderlag, t.ex. för att optimera/balansera resursåtgång och välbefinnande- utföra uppkopplingar i enlighet med elektriska kretsschema och använda digitala multimeterar, oscilloskop och tid- och frekvensräknare,- använda ett konstruktivt och kritiskt förhållningssätt för att bedöma begränsningar och osäkerheter i hela mätprocesskedjan, ofta med utgångspunkt i instrumenttillverkares instruktionsböcker och datablad,- skriva en mätrapport (vetenskaplig rapport baserad på experimentella data) med en struktur som accepteras och ett innehåll som förstås av yrkesverksamma ingenjörer inom (den elektriska) mättekniken,- identifiera olika typer av sensorer för mätning av olika fysikaliska parametrar och därefter skissera övergripande lösningar av mätsystem.
Kursinnehåll
Mycket stor vikt läggs vid laborativa moment. I laborationerna tränas färdigheten att använda: - givare för mätning av fysikaliska storheter med hjälp av elektriska och optiska metoder,- moderna mätinstrument för insamling av givarsignaler som digitala oscilloskop och digitalvoltmetrar,- universalräknare för mätning av tid och frekvens.Studenten introduceras till störningsproblematiken och elektromagnetisk kompabilitet (EMC)Vidare tränas studenten i att analysera och behärska:- samspelet mellan mätobjekt och mätinstrument, innebörden av kalibreringar, spårbarhet och normaler- funktionen hos elektroniska komponenter - grundläggande signalanalys (fourier, auto- och korskorrelation) av givarsignaler,Studierna i mätvärdesanalys realiseras i form av ett projektarbete där studenten uppskattar trender och andra systematiska effekter maskerade av vitt och färgat mätbrus.
Förutsättningar
Saknas
Litteratur
Kompendium i Mätteknik.Labb-PM med tillhörande Apparatförteckning.