kunna beskriva kopplingen mellan komponentens prestanda och dess materialegenskaper.
kunna förklara pn-övergångens elektriska och optiska egenskaper.
kunna förklara funktionen hos den bipolära transistorn och MOS-transistorn.
kunna utföra beräkningar av strömmar och kapacitanser i halvledare, dioder och transistorer.
Färdighet och förmåga
kunna utvärdera och analysera data från laborativa moment.
kunna tillämpa modeller som hybrid-pi-modellen för fysikaliska processer i komponenter.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
kunna förstå kopplingen mellan elektriska egenskaper och materialegenskaper.
kunna i en enkel modell förstå kopplingen mellan komponentens prestanda, geometri och dess materialegenskaper och därigenom kunna modifiera egenskaperna genom att modifiera komponentens designparametrar.
Kursinnehåll
Kursen är avsedd att ge en överblick över hur de grundläggande elektronikkomponenterna fungerar ur halvledarfysikalisk synvinkel. Kursen introducerar den grundläggande fysiken genom definition av halvledare, isolatorer och metaller med hjälp av den så kallade bandmodellen. En hörnsten för hur komponenterna fungerar är strömmar i halvledare, vilket bygger på drift och diffusion av laddningsbärare. I kursen studeras elektronikkomponenter såsom dioden, bipolära transistorn och MOS-transistorn. Dessa behandlas med avseende på potentialer, strömmekanismer, kapacitanser och materialparametrar. Kursen behandlar också hur designparametrar påverkar komponenters prestanda i termer av förstärkning och gränsfrekvenser och hur man genom att ändra dess parametrar kan ändra en komponents egenskaper. Kursen ger också introduktion av de vanligaste opto-komponenterna som t.ex. lysdioder, laserdioder och fotodioder. Kursen ger också en översikt av andra typer av dagens och framtidens komponenter.