kunna beskriva atomkärnans uppbyggnad och struktur
kunna beskriva olika typer av joniserande strålning och dess växelverkan med materia, inklusive mänsklig vävnad
kunna redogöra för de biologiska effekterna av joniserande strålning
kunna beskriva principerna för strålskydd mot olika typer av joniserande strålning
kunna förstå hur olika detektorer för joniserande strålning fungerar
ha erhållit insikt om hur kärnfysikaliska fenomen har betydelse för energiförsörjningen
kunna redogöra för vårt samhälles strålningsmiljö
kunna beskriva några olika acceleratortyper som används inom forskning, industri och sjukvård
kunna beskriva teknikerna kring acceleratorer, särskilt anläggningarna MAX IV och ESS
ha erhållit en fördjupad insikt om det nära och ömsesidiga samspelet mellan teknik och naturvetenskap samt känna till och kunna redogöra för typiska tekniska tillämpningar av kärnfysik.
Färdighet och förmåga
kunna värdera, hantera och begränsa strålningsrisker som kan uppkomma i yrkeslivet
kunna välja mätinstrument för detektion av olika typer av joniserande strålning
kunna behandla mätdata med statistiska metoder
kunna applicera metoder för beräkning av fysikaliska problemställningar inom området
ha utvecklat sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera experiment samt att presentera vetenskapliga resultat i skriftlig form.
ha förbättrat sin förmåga i skriftlig och muntlig presentation
Kursinnehåll
Atomkärnors storlek, uppbyggnad och massa. Kärnmodeller. Stark växelverkan. Radioaktivt sönderfall, alfa- beta- och gamma-emission. Kärnreaktioner. Strålnings växelverkan med materia. Biologisk verkan och strålskydd. Kärnfysikalisk mätutrustning. Neutronfysik och spallationskällor. Acceleratorer. Fission och fusion. Reaktorfysik, medicinska tillämpningar, radioaktivitet i omgivningen. Beräkningar på problemställningar inom kärnfysik.