Härleda och använda differentialekvationen för en balks utböjning för att bestämma deformation, tvärkraft och momentfördelning.
Använda elementarfall för att bestämma snittkrafter och deformationer hos statiskt obestämda balkar.
Härleda och lösa differentialekvationen för axialbelastad balk.
Bestämma den kritiska lasten vid elastisk instabilitet (knäcklasten) för tryckbelastade balkar med hjälp av differentialekvationen för axialbelastad balk och/eller med hjälp av Eulers knäckfall.
Förklara innebörden av och använda Hookes generaliserade lag för elastiska och termoelastiska material.
Bestämma huvudspänningar och huvudspänningsriktningar.
Beräkna spänningar och töjningar i godtyckliga snitt i 2D och 3D.
Härleda och använda formlerna för spänningar och töjningar i tunnväggiga cylindriska och sfäriska tryckkärl.
Beräkna effektivspänningen enligt von Mises och Tresca. Använda von Mises och Trescas flyt/brottvillkor för att avgöra om risk för plasticering eller brott föreligger vid fleraxliga belastningar.
Härleda och lösa elasticitetsekvationerna för rotationssymmetriska rör och skivor utsatta för trycklaster, temperaturlaster och rotationslaster samt dimensionera krympförband.
Beräkna spänningskoncentrationer vid anvisningar, kälar och hål med hjälp av handbok.
Beräkna spänningar och deformationer i ett plant elastiskt problem med hjälp av finita-elementmetoden,
Beräkna spänningar, deformationer, kritiska laster för stabilitet och uppskatta antal lastväxlingar till brott med hjälp av finta-elementsystemet ANSYS för elastiska balkar, plana skivor och importerade 3D-cadmodeller.
Använda den linjära brottmekaniken för att beräkna spänningstillståndet vid sprickor och avgöra om risk för sprickpropagering eller brott föreligger.
Beskriva grunderna för utmattningsdimensionering och dimensionera mot högcykel utmattning för enkla geometrier och lastfall.
Kunna använda Paris lag för att bestämma spricktillväxt antal lastväxlingar till brott.
Grafiskt presentera deformationer och spänningar i en konstruktion.
Kunna arbeta ingenjörsetisk med hållfasthetsproblem dvs basera beräkningar och simuleringar på fysikaliska lagar och/eller beprövade metoder samt dokumentera väl.
Kunna diskutera kring etiska dilemman i hållfasthetslära.
Kursinnehåll
Kursen är en fortsättning på kursen Statik och hållfasthetslära. Här fortsätter vi studera deformerbara kroppars mekanik. Vi börjar med balkars deformationer. Sedan följer elastisk stabilitet hos axialbelastade balkar. Vidare behandlas allmänna spänningstillstånd; speciellt behandlas spännngskoncentrationer pga håltagning, anvisningar, kälar och sprickor, samt spänningar i tryckkärl och tjockväggiga rör. Begreppen huvudspänningar och effektivspänningar gås igenom. En introduktion till brottmekanik och utmattningsdimensionering ges också. Vidare ges en introduktion till Finita elementmetoden. Matematiskt modellbyggande och abstrakt tänkande övas dvs att formulera och lösa matematiska modeller av verkligheten samt bedöma rimligheten i lösningen. Matlab används för lösning av de matematiska modellerna. Följande moment gås igenom Balkens diferentialekvation, elementarfall och statiskt obestämda balksystem Differentialekvationen för axialbelastad balk. Knäckkrafter och och euler knäckfall, Elasticititsteori. Jämviktsekvationer och symmetrier, Huvudspänningar, Effektivspänning, Flytkriterier, Rotationssymmetri, skivor och tjockväggiga rör utsatta för tryck-, temperatur och rotationslaster, Utmattningsdimensionering, Spänningskoncentration, Linjär brottmekanik, Introduktion till finita elementmetoden i hållfasthetsläran I relation till FN:s hållbarhetsmål behandlar kursen tillförlitlig utformning av belastade strukturer,komponenter, produkter och byggnader . Detta relaterar till mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur och mål 12 Hållbar konsumtion och produktion
Förutsättningar
Grundläggande behörighet för grundnivå
Litteratur
Formelsamling i mekanik, M.M. Japp, Inst. för teknisk mekanik, Chalmers.
Introduktion till Hållfasthetslära - Enaxliga tillstånd, Ljung, Ottosen och Ristinmaa, Studentlitteratur, 2007.
Hållfasthetslära - Allmänna tillstånd, Ottosen, Ristinmaa och Ljung, Studentlitteratur, 2007.
Exempelsamling i hållfasthetslära, Peter Möller, Skrift U77b, Institutionen för hållfasthetslära, Chalmers, Göteborg
Handbok och formelsamling i hållfasthetslära, Bengt Sundström (red.), KTH, Stockholm, 1998