redovisa en övergripande förståelse för hur mätningar genererar ett beslutsunderlag för övervakning av till exempel produktionsprocesser liksom potentiella faror i vår miljö för att säkerställa en hållbar utveckling
utföra uppkopplingar i enlighet med elektriska kretsschema och använda multimeterar, oscilloskop och tid- och frekvensräknare,
använda ett konstruktivt och kritiskt förhållningssätt för att bedöma begränsningar och osäkerheter i hela mätprocesskedjan, ofta med utgångspunkt i instrumenttillverkares instruktionsböcker och datablad,
skriva en mätrapport (vetenskaplig rapport baserad på experimentella data) med en struktur som accepteras och förstås av yrkesverksamma ingenjörer inom området (elektrisk) mätteknik.
Kursinnehåll
I mätteknikdelen läggs mycket stor vikt vid laborativa moment. I laborationerna tränas färdigheten att använda:
givare för mätning av fysikaliska storheter med hjälp av elektriska och optiska metoder.
moderna mätinstrument för insamling av givarsignaler som digitala oscilloskop och multimetrar.
universalräknare för mätning av tid och frekvens.
Vidare tränas studenten i att behärska:
val av mätmetod och mätsystem för att få en bra hållbarhet över längre tider och därmed minimera resursförbrukning,
samspelet mellan mätobjekt och mätinstrument, innebörden av kalibreringar, spårbarhet och normaler,
funktionen hos elektroniska komponenter
Förutsättningar
Grundläggande behörighet för grundnivå
Litteratur
Kompendium i Mätteknik och laborationsanvisningar.