Manipulera tensoruttryck med hjälp av indexnotation, och använda divergenssatsen och transportteoremet.
Härleda Navier-Stokes ekvationer och energiekvationen med hjälp av tensornotation
Analytiskt lösa Navier-Stokes ekvationer för ett par enkla strömningsproblem och analysera och förstå dessa strömningsfall
Karaktärisera turbulensen
Förstå och förklara energispektrum för turbulensen och kaskadprocessen
Härled de exakta transportekvationerna för turbulent kinetisk energi
Identifiera de olika termerna i denna ekvationer och beskriva vilken roll de spelar
Härleda den linjära hastighetslagen och den logaritmiska hastighetslagen för ett turbulent gränsskikt
Förstå och förklara modellantagande i k-epsilon-modellen
Förstå de två olika metoderna för att behandla väggrandvillkor: väggfunktioner och lågreynoldstalsmodeller
Beräkna enkla strömningsfall med ett kommersiellt CFD-program
Kursinnehåll
Studenterna kommer inledningsvis att lära dig grunderna i Cartesiska tensorer och indexnotation. Ett starkt fokus ligger på att härleda och förstå transportekvationerna i tre dimensioner. Dessa ekvationer utgör en allmän grund för strömningsmekanik, turbulens och värmetransport. I kontinuummekaniken diskuterar vi töjnngshastighetstensorn, vorticitetstensor och vorticitetsvektorn. I anslutning till vorticitet, kommer begreppet virvelfri strömning, friktionsfri strömning och potentialströmning att införas. Transportekvationen för vorticitetsvektorn kommer att härledas från Navier-Stokes ekvationer Fullt utvecklad kanalströmmning kommer att analyseras i detalj. Studenterna analyserar resultaten från en numerisk lösning. I en konstruktionsuppgift med Python eller Matlab/Octave kommer studenerna att beräkna olika storheter såsom ökningen av centrumhastigheten, minskningen av väggskjuvspänningen, virvelbildningen samt egenvärden och egenvektorer för hastighetstöjnongstensorn. Under större delen av kursen får studenterna lära sig grunderna i turbulent strömning och turbulensmodellering. Den grundläggande ekvationen för turbulent kinetisk energi kommer att härledas. Vi går sedan vidare till k-epsilon-modellen vilken är den vanligaste turbulensmodellen som används i industrin. Två olika metoder för att behandla randvillkoren vid väggar kommer att studeras. I den ena metoden används grova rutnät nära väggen och man gör antaganden om hur strömning och turbulens ser ut nära väggen; det kallas väggfunktioner. I den andra metoder används ett fint rutnät där man löser upp de viskösa effekterna nära väggen. Man måste då modifiera turbulensmodellen för att ta hänsyn till dessa efffekter. Metoden kallas lågreynoldstalsmodell. I en andra konstruktionsuppgift med STAR-CCM+ kommer studenterna att få beräkna turbulent strömning för enkla tvådimensionella strömningsfall För mer information. Föreläsare hemsida