kunna förstå och tillämpa grundläggande begrepp för att i ett bergbyggnadstekniskt sammanhang kunna beskriva bergets uppbyggnad och strukturella egenskaper samt hur bergmassans egenskaper påverkar placering, orientering och design av exempelvis tunnlar och bergrum.
kunna förstå och tillämpa grunderna inom bergmekanik, bergbyggnadsteknik, drivningsteknik och ingenjörsmässig bergklassificering.
Färdighet och förmåga
kunna tolka en geologisk karta och upprätta en geologisk sektion med lagerföljder samt dessutom kunna använda en ingenjörsgeologisk förväntningsmodell i tre dimensioner med hänsyn till bygg- och anläggningstekniska faktorer.
visa förmåga på att översiktligt kunna använda ingenjörsgeologiskt inriktad förundersökningsmetodik, särskilt avseende borrning, provtagning och geofysiska mätmetoder.
kunna utforma ett översiktligt bergbyggnadstekniskt förstärknings- och drivningsförslag med utgångspunkt i bergmassans hållfasthetsegenskaper och baserat på en ingenjörsgeologisk bergprognos.
kunna bedöma samt muntligt och skriftligt presentera och diskutera ingenjörsgeologiskt, bergmekaniskt och bergbyggnadstekniskt relaterat arkiv- och utredningsmaterial inför en tänkt publik bestående av tekniker, politiker och allmänhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
visa tecken på att förstå behovet av förslagsalternativ och konsekvensanalys med hänsyn till uppställda teknik-, klimat-, och miljökrav vid bergbyggnadstekniska problemställningar.
Kursinnehåll
Ämnesinnehållet fokuseras på följande delar: Bergkunskap. Grundläggande berggrundsgeologi med tonvikt på bergmassans uppbyggnad och karakteristik, i synnerhet bergmassans strukturella uppbyggnad och diskontinuiteters betydelse vid bergbyggande. De geologiska miljöerna omfattar såväl urberg som sedimentärt berg med referens till förhållanden utomlands. De speciella geologiska egenskaper och processer som är knutna till vittring, leromvandling, sprickighet och hårdhet berörs. Bergmekanik. Grundläggande hållfasthetsstyrande egenskaper hos bergart och bergmassa. Last, spänning och deformation i berg, bergmassans responskurva. Inverkan av diskontinuiteter och anisotropier på bergmassans hållfasthet och byggbarhet. Stabilitet och valvverkan Bergbyggnad. Teknik för byggande av bergrum och tunnlar. Bergförstärkningsmetoder. Förstärkningsförslag och drivningsförslag baserade på ingenjörsgeologisk prognos, Ingenjörsgeologiska bedömningssystem och bergmassans mekaniska egenskaper. Grundvattenförhållandenas inverkan på bergmassans egenskaper, särskilt hållfasthet, stabilitet, bergbyggnadsteknik och miljöfrågor. Teknik för borrning och provtagning i berg samt fältundersökningar. Borrhålstester inklusive borrhålsgeofysik. Miljökrav och klimatpåverkan. Minst två fältövningar och studiebesök i bergtäkt och på bergbyggnadsplatser. En bergbyggnadsteknisk utredningsuppgift löper genom kursen; studenterna inom en grupp om 3-4 deltagare har ansvar för en deluppgift inom ett större sammanhållet projekt. Uppgiften redovisas skriftligt och muntligt vid kursens slutseminarium, och varje grupp erbjuds detaljerad skriftlig och muntlig handledning och återkoppling. Varje grupp skall dessutom genomföra en granskning av en rapport avseende en annan deluppgift.