Logga in

Registrera

MTF271 · Chalmers tekniska högskola

Turbulensmodellering

Ny kurs

Kom igång gratis

Inga tentor än

Ladda upp dina tidigare tentor och få hjälp med att strukturera ditt studiematerial

Få dina tentauppgifter kategoriseradeBli guidad genom ditt studiematerialFå hjälp direkt med teori och tipsHåll koll på dina framsteg

Kurs info

Kursplan
HP
7.5
Språk
Engelska
Institution
mekanik och maritima vetenskaper

Lärandemål

  • Redogöra för olika RANS turbulensmodelelr såsom k-eps, k-omega, Reynodsspämningsmodel, algebraisk Reynodsspämningsmodel, V2F model, k-omega SST
  • Förstå och beskriva skillnaden mellan LES , RANS, URANS, DES och hybrid- LES - RANS
  • Ta fram de exakta transportkvationersn för turbulens med hjälp tensornotation.
  • Beskriv modellantaganden med hjälp tensornotation i turbulensmodeller.
  • Identifiera och tolka olika termer i turbulensmodeller.
  • Beskriva skillnaden mellan upplösta och modellerade Reynoldsspänningar
  • Beskriva olika metoder för att hantera problem med LES nära väggar
  • Beskriv fördelarna med Reynoldsspänningsmodeller jämfört med virvelviskositetsmodeller
  • Härleda V2F modellen
  • Återge de olika rumsliga filterteknikerna i LES
  • Ta fram SGS-modeller med hjälp tensornotation
  • Förstå och beskriva begreppet modellerad (exempelvis SGS) dissipation mellan upplösta och modellerade skalor
  • Beskriva metoden för att föreskriva instationära, fluktuerande inloppsrandvillkor
  • Kunna genomföra en simulering med en kommersiellt CFD-kod
Kursinnehåll
Utvecklingen av datorer och Computational Fluid Dynamics (CFD) har gjort numerisk simulering av komplexa strömnmingfall, förbränning, aero-akustik och värmeöverföringsproblem möjliga. Turbulent strömning i tredimensionella, komplexa geometrier kan hanteras - instationära eller stationära. Idag kan CFD-metoder ersätta eller komplettera många experimentella metoder, dvs. vi kan använda en numerisk vindtunnel i stället för en experimentell. Idag är utförs de flesta CFD-simuleringar med traditionella RANS-metoder (Reynolds-Averaged Navier-Stokes). I RANS delar vi upp strömningsvariablerna i ett tidsmedelvärde och en turbulent fluktuation. Den senare är modellerad med en turbulensmodell såsom k-eps eller Reynoldsspänningsmodell. För många strömningsfall är det inte lämpligt att använda RANS, eftersom den turbulenta delen kan vara mycket stor och i samma storleksordning som den ttidsmelvärderade. Exempel är instationär strömning i allmänhet, med eller utan separation. För denna typ av strömning är det lämpligare att använda Large Eddy Simulation (LES). För att utvidga LES till höga Reynoldstal har man utvecklat nya metoder. Dessa kallas DES (Detached Eddy Simulation), URANS (Unsteady RANS) eller Hybrid LES-RANS. De är alla instationära metoder och de är en blandning av LES och RANS. I aeroakustik genereras ljudet av turbulens. Det bästa sättet att prediktera storskalig turbulens är att genomföra en instationär simulering av strömningsfältet (dvs. LES, DES, hybrid-LES-RANS eller URANS). Särefter predikteras ljudet med CAA (Computational Aero-akustik). I LES, DES, URANS och Hybrid LES-RANS löser man upp den storskaliga delen av turbulensen med de diskretiserade ekvationerna medan den småskaliga turbulensen modelleras. Definitionen av ''storskalig'' varierar i de olika metoderna. Dessutom är gränsen mellan ''stor-'' och ''småskalig " ofta inte väldefinierad. Eftersom turbulensrn är tredimensionell och instationär, betyder det att simuleringarna alltid måste utföras som tredimensionella, instationära simuleringar . Vi kommer att ta upp frågor som: Hur ska jag göra mitt nät ? Varför ska man LES använda ett icke-dissipativt diskretiseringsschema? Är det nödvändigt att använda centralt diskretiseringsschema i DES och URANS? Vad är det för skillnad mellan LES och instationär RANS? Vilka turbulensmodeller kan jag använda i DES och instationär RANS? För att öka numerisk stabilitet, kan en turbulensmodell med hög dissipation användas? Hur föreskriver jag inloppsrandvillkor? Inloppsrandvillkor: kan jag använda stationära inloppsrandvillkor? vilket är bäst, syntetiserad turbulens eller inloppsrandvillkor från en DNS? I det första projektet kommer vi att lära oss att tolka resultat från en instationär simulering. Vi kommer också att använda ett kommersiellt CFD-program för att utvärdra olika RANS-turbulensmodeller. När man gör en LES-URANS/DES-simulering, måste man ställa liknande frågor som när man gör mätningar: När är strömningen fullt utvecklad så att jag kan börja tidsmedelvärda? Hur länge behöver jag tidsmedelvärdera ? Är det tillräckligt om jag får ett noggrannt medelhastighetsfält eller behöver jag också noggranna upplösta turbulenta spänningar ? Hur gör jag för att uppskatta kvaliteten på min LES eller hybrid LES-RANS? Spectra? 2-punktskorrelationer? SGS-dissipation? Den viktigaste nackdelen/flaskhalsen i LES är kravet att använda ett mycket fint rutnät nära väggarna. Rutnätet skall vara fint i alla riktningar, inte bara i riktningen normalt mot väggen. En stor del av forskningen om LES är idag fokuserad på att ta sig runt denna flaskhals. Ett sätt är hybrid-LES-RANS-metoden. I denna metod används RANS nära väggar och LES används i den återstående delen av domänen.För mer informationFöreläsare hemsida
Förutsättningar
  • Grundläggande behörighet för avancerad nivå
Litteratur
E-bok som kan laddas ner från kurshemsidan.
Liknande kurser vid andra universitet
Kungliga Tekniska högskolan

Kungliga Tekniska högskolan

Modellering och simulering i design och produktframtagning

MF106416 tentor
Stockholms universitet

Stockholms universitet

Linjära statistiska modeller

MT501615 tentor
Luleå tekniska universitet

Luleå tekniska universitet

Modellering och reglering

R0004E9 tentor
Redo att boosta dina studier?

Gör som 15 000+ studenter och ta kontroll över ditt tentaplugg.

Kom igång gratis

Produkt

  • Priser

  • Karriär

Företag

  • Om oss

  • Guider

  • Användarvillkor

  • Integritet

  • Support

Universitet

  • KTH

  • Uppsala universitet

  • Linköpings universitet

  • Chalmers

  • Lunds universitet

  • Luleå tekniska universitet

  • Stockholms universitet

  • Gymnasiet

Socialt

  • Instagram

  • Facebook

  • YouTube

  • TikTok

  • Linkedin

© 2026 Crash Course Sverige AB